Kvantmedicinsk historia
Frekvensmedicinen började ta form för över hundra år sedan.
De första frekvensbaserade apparaterna genererade elektromagnetiska fält med
enkla frekvenser. En av pionjärerna var den amerikanske uppfinnaren Raymond
Royal Rife,
som på 1920-talet tog fram en apparat som i USA kom att kallas ”the Rife
machine”. Hans metoder gick ut på att
utifrån känd sjukdomsbild behandla patienten med frekvenser identifierade som
verksamma för just den sjukdomen. Dessa enkla apparater används än idag.
Metoden begränsas av att terapeuten i förväg måste veta vad som är problemet
för att kunna behandla med rätt frekvenser. Apparaten används bland annat för
behandling av borrelia, bartonella, mycoplasma och borrelians co-infektioner,
men är inte tillräcklig för att hantera den komplexa problembild patienten
vanligtvis har. Vissa frekvenser är mycket effektiva för borrelia och skapar
starka herxningar. Mikrober spricker upp i sina beståndsdelar genom att de
utsätts för den exakta frekvens
där deras cellmembran löses upp. Viktigt är att kroppens reningssystem
(lever och njurar) kan hantera den tillfälligt ökande belastningen som de dödade
mikroberna orsakar.
Rifes metoder är inkluderade i dagens moderna
frekvensapparater och ingår i den utrustning jag har.
Gemensamt för dagens biofeedback-system är att de alla är
känsliga intrument som kan registrera obalanser i kroppen, redan innan de har
gett upphov till symptom. En obalans orsakar stress i kroppen och en
balansering ger kroppen möjlighet att slappna av. Det går därmed att korrigera
obalanser så att symptom aldrig uppstår. Beroende på vilken typ av utrustning terapeuten
har kan patienten få en korrigering av de avvikande frekvenserna. Då stimuleras
en för kroppen helt naturlig läkningsprocess. Vanligtvis utförs balanseringar med ca 3 dagars mellanrum eller upp till en vecka, så kroppen hinner reagera fullt ut på
föregående stimulering.
Forskaren Bill Nelson (numera Desiré Dubounet), har under
årtionden utvecklat utrustningar för att mäta och korrigera kroppens frekvenser.
Han och hans forskarteam har kartlagt en stor del av de frekvenser som en frisk kropp
sänder ut, genom att utföra mätningar på tusentals friska individer. Utifrån
dessa värden har de identifierat normala frekvensintervall för kroppens olika
processer och organ. Frekvenser för sjuka organ är identifierade såväl som
frekvenser för kända parasiter, bakterier och virus, allergier, näringsämnen,
hormoner, örter, kemikalier, gifter och emotionell obalans, för att bara nämna
några. Allt lagras i en databas och uppdateras årligen. Utrustningen integrerar
forskning inom områdena matematik, kvantfysik, fraktaldynamik, elektronik, avancerad datorprogrammering m.fl. och används bland annat inom psykologi, akupunktur,
kiropraktik, energimedicin, aromaterapi, naturterapi och som Rife resonator.
Bill Nelsons första utrustning utvecklade han 1985-1989 och
lanserades 1992 med namnet EPFX (Electro Physiological Feedback Xrroid). EPFX
vidareutvecklades och någonstans där plagierades den och blev basen till Life
System, som en del terapeuter använder
sig av än idag. År 1996 lanserades QXCI (Quantum Xeroid Consciousness Interface). Den
har en begränsad frekvensgenerator som bara kan sända en fyrkantsvåg och
fungerar bara på gamla datorer med en 386-processor. År 2003 kom SCIO (Scientific Consciousness Interface
Operations system), som var ett stort tekniksprång från föregångaren QXCI. SCIO
hade fått sin egen dator och var långt mer avancerad och mycket snabbare. SCIO hade
en frekvensgenerator som arbetar i frekvensområdet 0,1 Hz – 25 kHz. Därefter tog Bill Nelson och hans team fram utrustningen EDUCTOR, som gjorde ytterligare ett tekniksprång med sina tre
frekvensgeneratorer som arbetar i frekvensområdet 0,1 Hz – 1 MHz. Utvecklingen går vidare - QUEX S och QUEX Ed har sett dagens ljus.
SCIO, Eductor, QUEX S och QUEX Ed har av TÜV klassats som godkänd medicinsk
utrustning i både EU och USA, baserat på evidensmaterial i form av oberoende
studier, forskningsresultat och dubbelblindstester. TÜV (Technischer Überwachungsverein) är en tysk
obeoende kvalitetsorganisation som utfärdar en av de starkaste kvalitetsmärkningarna
internationellt. Andra frekvensapparater har kanske ett TÜV-certifikat ur ett
säkerhetsperspektiv, vilket är en kvittens på att deras apparater inte kan
orsaka skador på patienten, men att få ett TÜV-certifikat ur ett medicinskt
perspektiv innebär att det är bevisat att det fungerar som medicinsk utrustning.