Flertalet forskare och läkare anser att D-vitaminbehandling bör sättas in på alla riskgrupper, eftersom det vid covid-19 kan avvärja behov av respirator, minska dödligheten men även minska risken att insjukna. Dessutom skyddar D-vitamin mot luftvägsinfektioner generellt.
Det rekommenderade dagliga intaget (RDI) på 10-20 µg säkerställer att du inte får en försvagad benvävnad (rakit, ”engelska sjukan”), men för optimal hälsa krävs omkring 125 µg/dag för att uppnå den fysiologiska miniminivån av vitamin D3 i blodet. D-vitamin mäts i mikrogram (µg) eller Internationell Enhet (IE eller IU), så om du vill få i dig forskarnas rekommenderade dagsdos på 125 µg/dag motsvarar det 5000 IE.Är det inte farligt med höga doser D-vitamin? Om dagsdosen är under 250 µg/dag (motsvarar en solig dag) är det ofarligt. Det du bör tänka på är att D-vitamin är beroende av andra näringsämnen för att kroppen ska få ett fullgott upptag, så välj tillskott med D3 och K2 kombinerat. Säkerställ dessutom att du inte har brist på kalcium eller magnesium.
- Vitamin K2 (helst i form av Menakinon-7) aktiverar proteinet osteokalcin vars funktion är att få in kalcium i benstomme/skelett och tänder. K2 aktiverar även proteinet Matrix GLA (MGP) som förhindrar att kalcium fäster vid kärlväggar och förkalkar organ. Vid brist på K2 blir kanske benstomme och tänder inte täta nog, samtidigt som risken ökar att kalcium fäster vid kärlväggar och i organ istället. Forskarnas rekommenderade dagsdos är 100 μg/dag. OBS! Om du äter blodförtunnande medicin bör intag ske i samråd med läkare.
- Kalcium (Ca) behövs för att föra ut D-vitamin i blodbanan, så har du brist på kalcium får du kanske svårt att få upp D-vitaminvärdet i blodet. Doseringsförslag: 1000 mg tillsammans med 500-1000 mg magnesium.
- Magnesium (Mg) bidrar till att omvandla D-vitamin till aktiv form och krävs för att öka upptaget av kalcium i tarmen, så brist på magnesium kan resultera i dåligt D-vitaminvärde i blodet. Upptaget av magnesium minskar vid stort kalcium-, fosfor-, D-vitamin-, protein- och fettintag. Doseringsförslag: 300-1000 mg/dag.
Kan man inte bara äta mat rik på D-vitamin istället för kosttillskott? D-vitamin finns i mat och förekommer i formerna D2 (ergokalciferol) eller D3 (kolecalciferol), men det är svårt att få i sig tillräcklig mängd. D2 bildas hos växter och produceras genom ljusaktivering av jäst och förekommer i exempelvis svamp och lav. D3 bildas hos djur och är den naturligt förekommande formen. D3 finns rikligt i animalisk mat såsom fet fisk (lax, tonfisk, makrill och sardiner), fiskleverolja, lever och äggula. Dessutom finns D-vitaminberikade matvaror såsom mjölk- och havredrycksprodukter.
Vem riskerar att ha D-vitaminbrist? Forskarna uppskattar att nästan hälften av jordens befolkning har D-vitaminbrist. Bara av att bo i Sverige innebär att du är i riskzonen, eftersom UVB-strålningen avtar ju längre från ekvatorn du bor. Andra risker är:
- Mörkhyad – de med mörk hy har ett inbyggt skydd mot stark UVB-strålning så de behöver 3 - 5 gånger mer solljus än ljushyade för att uppnå samma mängd D-vitamin
- Äldre – ju äldre du blir, desto svårare har du att ombilda UVB-strålning till D-vitamin
- Överviktig – ett högt BMI kan orsaka D-vitaminbrist, men forskarna har inte kartlagt mekanismen ännu
- Ensidig kost – om du undviker fisk och D-vitaminberikade matvaror
- Solskydd – om du använder solskyddsfaktor (SF) 8 eller högre blockerar du D-vitamintillverkningen i huden till över 90 %, så låt minst 30 % av huden vara fri från solskydd i åtminstone 20-30 minuter på sommaren mitt på dagen
- Inomhus – ja, det säger sig självt, går du inte ut mitt på dagen får du ju ingen UVB-strålning
- Läkemedel – vissa läkemedel blockerar kroppens D-vitaminupptag genom att stimulera omvandlingen av kalcidiol och kalcitriol till inaktiv kalcitroiksyra, t ex glukokortikoider som Prednisolon
- Borrelia – majoriteten av de med kronisk borrelia har
D-vitaminbrist och forskare tror att borreliabakterien stänger av cellkärnans
receptor för vitamin D (VDR), men här behövs mer forskning
D-vitamin behövs i många av kroppens vitala funktioner och processer. Olikt andra vitaminer fungerar D-vitaminet som ett hormon och varje cell i kroppen har en receptor för just D-vitamin. En sammanfattning av vad vi idag vet att D-vitamin gör:
- förbättrar absorption, transport och användning av kalcium och fosfor, som båda är mycket viktiga för ben- och tandbildning
- upprätthåller ett stabilt nervsystem och normala hjärtslag
- reglerar immunförsvaret och förhindrar utvecklingen av autoimmuna sjukdomar
- skyddar nervceller, gynnar serotonin och motarbetar överskottskortisol
- reglerar upptag av angiotensin och därmed har ett positiv skydd på blodtrycket, hjärt-kärlsystemet
- motarbetar depressioner
- reglerar funktioner av inflammationsstimulerande och hämmande cytokiner
- reglerar receptorer vid betacellerna som är kopplade till bukspottkörteln, vilket är väsentligt för sköldkörtelns funktion, t.ex. produktionen av tyroxin samt tillverkning av bisköldkörtelhormon (PTH), som reglerar hur mycket kalcium som ska stanna i skelettet och hur mycket som ska cirkulera i blodet
- reglerar blodets koagulering och skyddar mot stroke
- allmänt stärkande för lever och galla
Forskning visar att
D-vitamin till och med hjälper till att skydda mot cancer och kan ge upp emot
60 % skydd mot cancerformer som bröstcancer, tjocktarmscancer,
livmodertappscancer, hjärntumör och myelom. D-vitamin kan även skydda mot
diabetes typ 2.
Källor: kurera.se, läkartidningen.se, vitalplus.se, bmj.com, omegavia.com